VANLIGA FRÅGOR

Att en växt är perenn betyder att den är flerårig. Man planterar växten vid ett tillfälle och den återkommer år efter år om förutsättningarna är goda. De flesta vanliga grönsaker vi äter idag är annueller, det vill säga ettåriga, men det finns några få undantag. Exempelvis rabarber, sparris och kronärtskocka är perenna grönsaker.

Många!

• Skörd tidigt på säsongen. Många av de fleråriga grönsakerna skjuter blad och skott tidigt under våren, strax efter snösmältningen. Detta är värdefullt under en period då det finns väldigt lite annat som går att skörda.

• För pollinatörer. Många av dem gynnar humlor, bin och andra pollinatörer med sin blomning.

• Låga skötselkrav. De kräver inte så mycket av dig som odlare när de väl etablerats. Man planterar dem enbart en gång och de återkommer med fin skörd år efter år.

• Sjukdomsresiliens. Fleråriga grönsaker har i regel inte genomgått samma förädlingsprocess som ettåriga, traditionella grönsaker. Deras vilda gener är mer intakta och de har starkare skydd mot sjukdomar och angrepp.

• Konkurrenskraft. Deras robusta växtsätt och väletablerade rotsystem gör att de hanterar konkurrens från ogräs väl.

• Torktålighet. Rötterna som får växa ostört många år utvecklar djupa rötter och gynnsamma relationer med mykorrhizasvampar. Detta gör växten välutrustad för att hantera torrperioder.

• Näringstäthet. I regel finns mer mineraler, vitaminer och antioxidanter i fleråriga grönsaker jämfört med ettåriga grönsaker.

• Passar för skuggiga lägen. Alla våra traditionella grönsaker mår bäst av att odlas i full sol. Men ett stort gäng av de perenna grönsakerna klarar halvskugga, och några klarar även full skugga. Detta möjliggör för att odla ätbart på många olika platser i trädgården.

• De tar längre tid på sig att ge skörd.

För att utvecklas väl brukar det rekommenderas att inte skörda mer än några smakprov första säsongen. Plantorna behöver lämnas ostörda för att samla kraft och etableras väl. Ofta går det bra att skörda under våren år två, men i vissa fall kan det ta längre tid än så.

• Fröerna kräver ibland stratifiering

Perenners fröer behöver ibland en köldperiod för att kunna gro. Detta kallas stratifiering. Man behöver alltså så fröerna under höst eller förvara dem i kylskåp några veckor eller månader innan sådd. Såddrekommendationer skiljs åt från frö till frö. Du hittar rätt instruktioner för varje sort på produktsidan.

• Vissa kan ha en mild bitterhet i smaken

Bland de ettåriga grönsakerna har man ofta förädlat bort bittra smaker men vissa fleråriga grönsaker kan smaka en aning beskt. Detta påverkas av flera faktorer. Välmående blad och skott som skördas tidig vår är mjälla och milda i smaken, medan plantor som upplever stress eller skördas under en torrperiod kan ha utvecklat en del bitterämnen. Ibland kan en skuggigare växtplats ge mildare blad.

De flesta går fint att odla långt norrut i landet. Vedartade växters härdighet brukar delas in i zonangivelser men perenners härdighet påverkas inte så mycket av vilken breddgrad de odlas i. Ännu viktigare är bland annat markförhållandena, där väldränerat läge säkerställer bättre vinterhärdighet. Därför ser systemet för att klassificera perenners härdighet ut på ett annorlunda sätt. Det är baserat på bokstäver A-D, där A-B innebär sannolik övervintring medan C-D innebär sämre till mycket låg chans till övervintring. Dessa detaljer finns med på produktsidorna för respektive växt.

Perenner som planteras på en plats de är anpassade för är i allmänhet inte särskilt näringskrävande. Vid nyplantering kan man tillföra kompost som grundgödsling för att växten ska etablera sig snabbare. Lägg ett lager på 2-3 cm kompost över hela ytan och arbeta ner det försiktigt med en kratta eller grep. Om man sedan regelbundet täcker jorden med organiskt material som löv, gräsklipp och växtrester brukar detta vara tillräckligt. En etablerad perennodling bör inte gödslas för mycket, men om tillväxten upplevs svag kan man tillsätta gödsel en gång per år.

Är perenna grönsaker lika produktiva som ettåriga grönsaker? Variationen i produktivitet bland de perenna grönsakerna är stor. Somliga ger blygsamt med skörd medan andra ger enorma mängder. Ettåriga grönsaker ger skörd bara några månader efter sådd medan fleråriga grönsaker tar lite längre tid på sig. Den första säsongen kan man ta några smakprov men det är först år två eller tre som man kan skörda mer. Över tid ger de riklig skörd, men vill man ha generösa skördar redan under första säsongen är det bättre att satsa på ettåriga grönsaker.

Ja, det går fint. Tänk bara på att ha en rejäl krukvolym. Krukade växters rotsystem är väldigt utsatta vintertid så det bör också finnas möjlighet skyddad förvaring i ett svalt utrymme.

Stratifiering kallas den köldbehandling som många perenna fröer behöver ha för att gro. Man behöver alltså så fröerna under höst eller förvara dem i kylskåp några veckor eller månader innan sådd. Såddrekommendationer skiljs åt från frö till frö. Du hittar rätt instruktioner för varje sort på produktsidan.

En matskog (eller skogsträdgård) är en odlingsform inspirerad av naturliga ekosystem där ätbara växter odlas i flera skikt. Genom att efterlikna strukturen i exempelvis ett skogsbryn skapas ett förhållandevis skötselfritt odlingssystem som dessutom är produktivt eftersom man utnyttjar ytan till max. Matskogen kan förse oss med råvaror från tidig vår till sen höst och variationen av fruktbärande och blommande växtlighet gynnar biologisk mångfald.

En matskog består av flera skikt med olika typer av växter. Förenklat så ser kan det se ut så här:

• Trädskikt: Träd som bär frukt och nötter, t.ex. äppelträd, kastanj och valnöt.
• Buskskikt: Bärbuskar som vinbär, hallon och aronia.
• Perennskikt: Ätbara örter och grönsaker som läkemalva, funkia och spansk körvel.
• Markskikt: Låga, marktäckande växter som smultron, myskmadra eller nejlikrot.
• Klängväxter: Växter som klättrar, som humle eller kiwiplantor.

En matskog består till största del av fleråriga växter, men det innebär inte att ettåriga grönsaker är helt uteslutna. Dessa fungerar bra att tillfälligt odlas i luckor där annan växtlighet ännu inte etablerats. Potatis, bondbönor, pumpa och busktomater funkar fint i denna kontext.

Matskogar erbjuder många fördelar:

• Hög produktivitet: Systemet kan ge skörd från tidig vår till sen höst.
• Låg skötsel: Kan anläggas på ett sätt som kräver mindre arbete än traditionell odling av ettåriga grödor.
• Hållbarhet: Kräver inte så mycket resurser i anläggning. Förbättrar jordhälsa, binder koldioxid och gynnar artrikedom!
• Pedagogiskt värde: Matskogar kan vara lärorika miljöer där barn får utvecklas och lära sig om naturens kretslopp och matproduktion.
• En tilltalande miljö: Skapar vackra, lugnande gröna miljöer som gynnar både människor och djur.

Odlingssystemet för matskogar är mångsidigt och kan användas både i stora grönområden och små privata trädgårdar. En matskog kan i princip anläggas nästan var som helst, så länge de grundläggande odlingsförhållandena är goda. Dock kan extremt torra eller blöta platser vara mindre lämpade utan betydande anpassningar. För dessa typer av platser kan andra lösningar vara lämpligare. På torra platser kan exempelvis en äng vara ett bättre alternativ, medan blöta områden är väl lämpade för att anlägga dammar som också är gynnsamma och värdefulla på sina egna vis.

Det behöver inte nödvändigtvis krävas speciellt mycket resurser för att anlägga en matskog, men några saker kan vara värdefulla. Dränerande eller karg jord kan förbättras med kompost och stallgödsel för att öka fukt- och näringshållande egenskaper. Har man däremot en lerig, bördig jord behövs det inte speciellt mycket näringstillförsel. 

Man kan aldrig ha för mycket organiskt material! Träflis, löv och gräsklipp är värdefulla för att täcka bar jord i början, minska ogräs och behovet av bevattning. Kartonger eller tidningar fungerar bra för att täcka mindre ytor. På större ytor, som 100 kvadratmeter eller mer, kan markduk eller plansiloplast vara en nödvändig investering för att kväva ogräs innan man för in sina önskade matskogsväxter.

Har man ofta besök av vilt, som rådjur, hare eller vildsvin, kan det vara en god idé att stängsla in sin matskog för att skydda växterna. Det går att skapa en matskog utan stängsling, men det kräver lite annorlunda strategier och kan begränsa växtvalet något. Vill man spara tid kan man köpa in större, mer etablerat, vedartat växtmaterial som ger skörd mycket tidigare. Vill man däremot spara pengar går det att anlägga en matskog nästan helt och hållet genom fröförökning, sticklingar och ympning, men då får man vänta några år på de första skördarna.